Något som ständigt slår mig är hur mycket vi (om vi bara vill) ständigt utvecklas. Vi har en otrolig tillgång till kunskap idag som de allra flesta relativt enkelt kan tillgodose sig med. Men det kräver också att vi har en inställning där vi är mottagliga för nya berättelser, ny information och nya erfarenheter - både våra egna och andras.
Jag själv känner ofta att det inte händer så mycket med mig själv, jag är den jag alltid varit. Jag tycker samma saker som för tio år sen, jag känner starkt för samma typ av frågor, har ungefär samma intressen. Men om jag tittar närmare på det så har jag ju utvecklats oerhört ändå. Jag har nya erfarenheter och perspektiv, mer kunskap i frågor jag är engagerad i och är säkrare på mig själv och min kunskap. Men det mest fantastiska är nog ändå att jag hela tiden upplever och erfar, förvärvar och tar del av nya kunskaper.
Målet blir någonstans att ständigt utvecklas. Intellektuell utveckling är jätteviktigt för mig och enligt min åsikt är det något fler borde se fördelarna och vikten av. Jag menar inte att peka finger och säga att alla måste tänka som jag kring det här men min poäng är att vi för att kunna göra övervägda beslut, ens i vår vardag, måste förvärva oss kunskap. Det är viktigt att ta del av andras erfarenheter, ta till sig kunskap och information. Om vi tillgodoser oss kunskaper frigör vi också oss själva. Jag tänker till och med påstå något så radikalt som att vi besitter förmågan att ta till oss kunskaper som gör oss förmögna att fatta politiska beslut som berör oss själva! Det låter svårt och stort men det är rimligtvis inte det om vi ser till hur mycket detaljerad kunskap vi tillgodoser oss med i andra ämnen som engagerar oss! Oavsett bakgrund och klasstillhörighet har de allra flesta av oss faktiskt den förmågan, även om den ofta i min mening tyvärr är i stor del ganska missriktad.
Jag har läst en bra allegori som Noam Chomsky gör i en intervju där bland annat detta avhandlas. Han menar att vi hela tiden tar till oss kunskap på det här sättet och det är enkelt att bevisa detta genom att titta på oss själva och de runt om kring oss. Se exempelvis fotbollsentusiaster som håller koll på ligor, spelare, träningar, statistik; de känner till en rad olika spelares historia, saker som kan innefatta sjukdomshistorik och deras karriär (vilka klubbar de tillhört, vart de spelade fotboll som barn m.m.) och saker som hur många mål de gjorde förra eller förrförra säsongen.
Med detta sagt menar jag inte att det är meningslöst att inhämta och bruka den här informationen, även om jag själv är föga intresserad av fotboll tänker jag inte missunna människor deras nöjen. Men det visar ju också på en enorm kapacitet hos människor att lära sig, ta in och bearbeta information. En förmåga som sällan erkänns särskilt mycket alls.
Hela vårt politiska system bygger ju liksom på att befolkningen vaggas in i okunskap eller i alla fall en tro om att de är oförmögna att hantera det komplexa informationsnät som behövs för att fatta "stora politiska beslut". Det är därför vi i stället för att vara delaktiga förväntas välja ut så kallade representanter till riksdagen. Som Noam Chomsky berättar i en intervju:
Jag själv känner ofta att det inte händer så mycket med mig själv, jag är den jag alltid varit. Jag tycker samma saker som för tio år sen, jag känner starkt för samma typ av frågor, har ungefär samma intressen. Men om jag tittar närmare på det så har jag ju utvecklats oerhört ändå. Jag har nya erfarenheter och perspektiv, mer kunskap i frågor jag är engagerad i och är säkrare på mig själv och min kunskap. Men det mest fantastiska är nog ändå att jag hela tiden upplever och erfar, förvärvar och tar del av nya kunskaper.
Målet blir någonstans att ständigt utvecklas. Intellektuell utveckling är jätteviktigt för mig och enligt min åsikt är det något fler borde se fördelarna och vikten av. Jag menar inte att peka finger och säga att alla måste tänka som jag kring det här men min poäng är att vi för att kunna göra övervägda beslut, ens i vår vardag, måste förvärva oss kunskap. Det är viktigt att ta del av andras erfarenheter, ta till sig kunskap och information. Om vi tillgodoser oss kunskaper frigör vi också oss själva. Jag tänker till och med påstå något så radikalt som att vi besitter förmågan att ta till oss kunskaper som gör oss förmögna att fatta politiska beslut som berör oss själva! Det låter svårt och stort men det är rimligtvis inte det om vi ser till hur mycket detaljerad kunskap vi tillgodoser oss med i andra ämnen som engagerar oss! Oavsett bakgrund och klasstillhörighet har de allra flesta av oss faktiskt den förmågan, även om den ofta i min mening tyvärr är i stor del ganska missriktad.
Jag har läst en bra allegori som Noam Chomsky gör i en intervju där bland annat detta avhandlas. Han menar att vi hela tiden tar till oss kunskap på det här sättet och det är enkelt att bevisa detta genom att titta på oss själva och de runt om kring oss. Se exempelvis fotbollsentusiaster som håller koll på ligor, spelare, träningar, statistik; de känner till en rad olika spelares historia, saker som kan innefatta sjukdomshistorik och deras karriär (vilka klubbar de tillhört, vart de spelade fotboll som barn m.m.) och saker som hur många mål de gjorde förra eller förrförra säsongen.
Med detta sagt menar jag inte att det är meningslöst att inhämta och bruka den här informationen, även om jag själv är föga intresserad av fotboll tänker jag inte missunna människor deras nöjen. Men det visar ju också på en enorm kapacitet hos människor att lära sig, ta in och bearbeta information. En förmåga som sällan erkänns särskilt mycket alls.
Hela vårt politiska system bygger ju liksom på att befolkningen vaggas in i okunskap eller i alla fall en tro om att de är oförmögna att hantera det komplexa informationsnät som behövs för att fatta "stora politiska beslut". Det är därför vi i stället för att vara delaktiga förväntas välja ut så kallade representanter till riksdagen. Som Noam Chomsky berättar i en intervju:
Vårt samhälle bygger i verkligheten inte på att allmänheten verkligen ska delta i beslutsprocessen, det är ett system för beslut som fattas av eliten och med jämna mellanrum i efterhand bekräftas av allmänheten. Då vill folk naturligtvis tro att det finns någon däruppe som vet vad han gör. Eftersom vi inte deltar i beslutet har vi ingen kontroll över dem och vi tänker inte ens på de frågor som har avgörande betydelse för oss, vi hoppas att någon som har kompetens på området sköter den saken. Vi får med andra ord hoppas att skutan har en kapten, eftersom vi inte deltar i besluten om det som sker. (Noam Chomsky, Makt, lögner och motstånd. Ordfront 2001)
Om vi har förmågan att inhämta informationen som vi sett i exemplet ovan och rimligtvis är intresserade av saker som direkt berör oss, varför fortsätter vi att lägga beslutsfattandet i händerna på en "folkvald" elit långt från verklighetens korridorer (eller snarare skolkorridorer, verkstadsgolv, äldreboenden, vårdcentraler, förorter och bruksorter ute i landet)?
Om vi engagerade oss i de frågor som berör oss skulle vi kunna ha makt över våra egna liv och tillsammans fatta beslut på vår arbetsplats, i vår kommun, i vår skola osv. Vi skulle inte ha ett samhälle där en politisk elit styr över våra liv och där politik är något man gör för att det är en bra karriär. Vi skulle vara fria att delta demokratiskt och direkt i anslutning till det som berör oss.
Om vi engagerade oss i de frågor som berör oss skulle vi kunna ha makt över våra egna liv och tillsammans fatta beslut på vår arbetsplats, i vår kommun, i vår skola osv. Vi skulle inte ha ett samhälle där en politisk elit styr över våra liv och där politik är något man gör för att det är en bra karriär. Vi skulle vara fria att delta demokratiskt och direkt i anslutning till det som berör oss.