Så, två bra saker skedde igår: Reinfeldt lyckades göra en bra sak under sina åtta år, tillslut och vi fick kolera framför pest... eller var det pest framför kolera? Jag kommer aldrig ihåg.
Regeringsskiftet ÄR välkomnat. Även om socialdemokraterna inte är vad de en gång var kan man ju hoppas på ett vettigt samarbete i det rödgröna blocket. Jag vågar inte hoppas på att V ska få vara med Löfven men gör det ändå. Det skrämmer mig att han är villig att arbeta med C och FP och jag hoppas innerligt att det bara är ett lömskt sätt att fortsätta hålla sig lite hemlig.
Den största sorgen är ju ändå att typ var åttonde person är rasist och vårt tredje största riksdagsparti är rasister. Det gör ont i ett antifascistiskt hjärta eftersom det säger så mycket om den tid vi lever i.
Regeringsskiftet ÄR välkomnat. Även om socialdemokraterna inte är vad de en gång var kan man ju hoppas på ett vettigt samarbete i det rödgröna blocket. Jag vågar inte hoppas på att V ska få vara med Löfven men gör det ändå. Det skrämmer mig att han är villig att arbeta med C och FP och jag hoppas innerligt att det bara är ett lömskt sätt att fortsätta hålla sig lite hemlig.
Den största sorgen är ju ändå att typ var åttonde person är rasist och vårt tredje största riksdagsparti är rasister. Det gör ont i ett antifascistiskt hjärta eftersom det säger så mycket om den tid vi lever i.
I min hemkommun sker också ett skifte mot en rödgrön majoritet. Och det gör mig glad. På kommunal nivå hoppas jag det faktiskt gör skillnad. S fick 22 mandat. MP fick 12, V fick tyvärr bara 8 och F! fick i alla fall 2. Se nedan:
Nu fortsätter kampen, precis som förut. Inget har ju egentligen förändrats utöver att det kanske blir ett andrum i nedmontering av välfärd, privatisering, skattelättnader för rika och utförsäkringar av sjuka. Allt bra, men något är ruttet i Sverige, i hela Europa. Det kan vi inte ta en paus från för de bruna vindarna stannar inte av bara för att vi har en rödgrön regering på gång. Även om det är ett trevligare alternativ än Alliansen.